ἀδίψητος

ἄδιψος

ἀδίψως
ἄ·διψος, ος, ον :
1 qui n’a pas soif, Hpc. 180b ; Eur. Cycl. 574 ; Arstt. P.A. 3, 6, 8 ||
2 qui ne produit pas la soif, Xénocr. Al. 67 ; Diosc. 1, 183 ; Gal. 6, 316.
Étym. ἀ, δίψα.