ἄνθησις

ἀνθησσάομαι

ἀνθησυχάζω
ἀνθ·ησσάομαι, att. ἀνθ·ηττάομαι-ῶμαι, céder à son tour, être à son tour condescendant : τινι, Thc. 4, 19, envers qqn.
Étym. ἀντί, ἡσσάομαι.