ἀνηρώτευν

ἀνησιδώρα

ἄνησον
ἀνησι·δώρα, ας () celle qui produit (litt. qui fait germer) des présents (Dèmèter) Paus. 1, 31, 4 ; Plut. M. 745a, etc. ; cf. ἀνεισίδωρος.
Étym. ἀνίημι, δῶρον.