ἀρτυσίλαος

ἄρτυσις

Ἀρτυστώνη
ἄρτυσις, εως () []
1 assaisonnement, DS. 2, 59 ; Plut. M. 99c ||
2 mélange de métaux en fusion, Plut. M. 395c.
Étym. ἀρτύω.