ἀτοκία

ἀτόκιος

ἄτοκος
ἀτόκιος, ος, ον, qui rend stérile, Diosc. 1, 109, etc. ; τὸ ἀτόκιον (s. e. φάρμακον) Hpc. 623, 11 ; Diosc. médicament pour rendre stérile.
Étym. ἄτοκος.