χόω
χρᾷχόω (seul. aux formes
suiv. : prés. inf.
χοῦν, Hdt.
2, 137 ; Thc.
2, 75 ; Plat.
Leg. 958e ; Plut. Pyrrh. 29, Mar. 23 ; part. prés.
χῶν, Hdt.
1, 161 ; dat.
pl. χοῦσι, Hdt. 4, 71 ; impf. 3 sg. ἔχου,
Plut. Ant.
38 ; DC.
49, 25) c.
χώννυμι ; les autres
temps (ao. 1 ἔχωσα, Hdt. 9, 85 ; Plat. Leg. 947d, etc. ; pass. fut. inf.
χωσθήσεσθαι, Pol. 4, 42, 6 ;
ao. 3 pl. ἐχώσθησαν, Hdt. 2, 137 ; inf. χωσθῆναι, Hdt. 2, 11 ; part. gén.
χωσθέντος, Empéd. 359 Mullach ;
pf. inf. κεχῶσθαι, Pol. 4, 40, 8) se rattachent aussi
bien à χώννυμι.