χωνεύω

χώνη

χὠνήρ
χώνη, ης ()
1 creuset de fondeur, Posidon. (Ath. 233d) ; Diosc. 5, 85 ; Anth. 9, 528 ||
2 écheneau de fondeur, entonnoir par où coule le métal en fusion, Phérécr. (Ath. 269c) ; Plat. Rsp. 411a ; Plut. M. 903e ; El. V.H. 2, 41 ; N.A. 2, 40, etc.
Étym. contr. de χοάνη.