ἐπεμπίπτω
ἐπεμφέρωἐπ·εμπίπτω (prés.)
1 tomber sur, se jeter
sur, attaquer, dat. Jos. A.J. 12, 8, 4 ; ἐπ. βάσιν τινί,
Soph. Aj.
42, se jeter sur (des troupeaux)
||
2 se jeter sur,
d’où s’attacher avec ardeur à,
Ar. Pax
471 ||
E Ao. 3 sg. poét. ἐπέμπεσεν,
Thcr. Idyl.
22, 123.