ἐνίζησις

ἑνίζω

ἐνίζω
ἑνίζω, rendre un, ramener à l’unité, Xénophan. (Arstt. Metaph. 1, 5, 12) ; Procl. Plat. Parm. 597 Stallb. ; en parl. de la Trinité, Naz. 3, 1074 Migne.
Étym. th. ἑν- de εἷς.