κνησιάω-ῶ

κνῆσις

κνησίχρυσος
κνῆσις, εως ()
1 action de gratter, Plat. Phil. 46d ; Plut. M. 769e ; au pl. Plat. Phil. 51d ||
2 chatouillement, démangeaison, Plut. M. 167b.
Étym. κνάω.