Ὀχήσιος

ὄχησις

ὀχθέω-ῶ
ὄχησις, εως ()
1 action de charrier, de transporter, Plat. Tim. 89a ||
2 action de se faire voiturer ou transporter, Plat. Rsp. 452c ; Plut. M. 161d.
Étym. ὀχέω.