ὀρθόπορος

ὀρθόπους

ὀρθοπραγέω-ῶ
ὀρθό·πους, ους, ουν, gén. -ποδος :
1 qui se tient droit sur ses pieds, Nic. Al. 419 ||
2 escarpé, à pic (rocher), Soph. Ant. 985.
Étym. ὀ. πούς.