στράϐη

στράϐηλος

στραϐισμός
στράϐηλος, ου () []
1 coquillage, Soph. fr. 299 Dind. ; Arstt. fr. 287 ; Speusipp. (Ath. 86c) ||
2 fruit de l’olivier sauvage, Phérécr. (Com. fr. 2, 255).
Étym. στρεϐλός.