Κραθίη

Κρᾶθις

κραιαίνω
Κρᾶθις, ιδος ou ιος, acc. ιν, Krathis :
I ὁ Κρ. n. d’un Sybarite, El. N.A. 12, 42 ||
II n. géogr. ἡ Κρ.
1 fl. d’Achaïe (auj. Kráthis), Hdt. 1, 145 ; Eur. Tr. 228 ||
2 fl. de la Grande-Grèce (auj. Crati) près de Sybaris, Hdt. 1, 145 ; Thcr. Idyl. 5, 16 ||
E Voc. Κρᾶθι, Thcr. Idyl. 5, 124.