φιλαιδήμων

Φιλαΐδης

φιλαίματος
Φιλαΐδης, ου ()
1 habitant ou originaire du dème Philaïdes, CIA. 1, 299, 9 (444/434 av. J.-C.) ||
2 Philaïdès, h. Plat. Ep. 363c ||
E Par contr. Φιλᾴδης, inscr. att. l.c. ; v. Meisterh. p. 50, § 21, 1.
Étym. φίλος.