ὕπαρξις
ὑπαρόω-ῶὕπαρξις, εως
(ἡ) [ῠ]
1 existence, Arstt. Plant. 1, 2, 16 ; Plut.
M. 1067c ; Sext. P. 1, 21 ||
2 moyens d’existence,
fortune, richesses, Pol. 2, 17, 11 ; DH.
7, 8 ; DS.
20, 71 ; Plut.
M. 226c, etc. ||
3 t. de
math. grandeur positive, Dioph.
Arithm. 1, 9
||
4 p.
ext. substance, Sext. P. 1, 129.
Étym.
ὑπάρχω.