μόγις
μογισαψεδάφαμόγις [ῐ]
adv.
1 avec peine, Il. 9, 355 ; 21, 417 ; 22, 412 ;
Od. 3, 119 ;
19, 189 ; Eschl. Pr. 131 ; Hdt. 1, 116 ; Plat. Rsp. 342c ; πάνυ μ. Plat. Prot. 360d, tout à fait avec
peine ; μ. πως, Plat. Charm. 155e, avec qqe peine
||
2 à peine, Arstt. Nic. 4, 3, 26 ||
E Par exc. [ῑ]
à l’arsis, Il.
22, 412.
Étym.
μόγος.