στρηνής

στρηνιάω-ῶ

στρῆνος
στρηνιάω-ῶ :
1 être orgueilleux, insolent, Antiph. (Com. fr. 3, 44) ; Diph. (Com. fr. 4, 429); NT. Apoc. 18, 7 et 9 ||
2 vivre dans la mollesse, Sophil. (Com. fr. 3, 582).
Étym. στρῆνος.